Epilogen

Sitter hemma i Täby och tänker tillbaka på Kambodja som jag har kommit att tycka så mycket om! Men gråt inte Kambodja, jag kommer tillbaka..!

Min sista helg i PP var som vilken helg som helst, förutom de tysta minuterna som gick när min hemkomst kom på tal. Lördagen innebar en lång sovmorgon följt av kokosmilkshake på Russian Market. På kvällen var det kareoke och en burgare av awesomeness på Quaely’s Bar. Kvällen avslutades med biljard på Black Cat. [jag förlorade].

Söndagen spenderades på Russian Market med lite shopping, ännu mer kokosmilkshake och det frenetiska letandet efter ett piercing ställe. På kvällen träffade vi Monica från Kampot och hennes partyvän Neza och de tog oss till klubben Pontoon som bjöd på en lite mer lyckad utgång än den förra klubben vi hamnade på. En mycket kul söndagkväll helt enkelt!

Sedan har det varit sista måltider och farväl. Farväl till Nalay och hennes underbara familj, farväl till Kim på guesthouset, farväl till Phnom Penh och dess mopeder och farväl till Barry som vinkade av mig på flygplatsen.

Även om jag hade velat stanna kvar i Kambodja lite till så finns det faktiskt flera saker som jag har sett fram emot i Sverige:

• Den svenska våren, vilket innebär frisk luft, mina Batman- Converse och skinnjackan.
• Världens bästa päron, som redan förra månaden frågade vad jag ville äta när jag kom hem. Ikväll blir det pappas grill och hjortronsylt med glass.
• Bristen på myggor och andra exotiska djur.
• Världens bästa blondiner, som jag ska äta Jack Daniels- burgare med på lördag och det kommer vara alldeles fab.

Hej Sverige! Den coolaste katten Kambodja någonsin träffat är hemma.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tusen skålar och ett kambodjanskt bröllop

I fredags var jag äntligen på en kambodjansk bröllopsfest! Det var Paddys lärarkollega som gifte sig och självklart skulle vi dit för det innebär inte bara upplevelsen av en annan kultur, god mat, dans och musik, utan också att man får klä upp sig! (kom knappt ihåg hur man lade på ögonskuggan). Jag kände mig iaf sjukt snygg och mina nya klackar satt som en smäck (jag var LÅNG jämfört med de små khmererna).

Vi kom dit lite sent men i rättan tid för att maten just dukades fram. Såklart hamnade vi vid bordet med singelmän i 30-50 årsåldern. Maten dukades fram och varje gång det började bli lite tomt på faten så kom det nya fat. Öl sattes fram i mängder och när båra bordskamrater först såg oss dricka vatten och läsk blev de lite skeptiska, speciellt på Barry som faktiskt är man och som faktiskt ska dricka öl. Grupptrycket tog dock över och snart skålade vi var tionde sekund: ”Jol moi!”. Jag har aldrig sagt skål så många gånger förut! Varje gång någon skulle ta en klunk – jol moi! Varje gång en kompis kom förbi bordet för att säga hej – jol moi! Varje gång iskillen (kambodjanerna har sjukt mycket is i sin öl) kom förbi – jol moi! Bästa var när brudgummens far kom och ville tömma glaset med den irländska barangen ett flertal gånger. Måste vara en bro-thing.

Dans var det såklart. Dansade först med en khmer som sa att han inte kunde dansa. Då lärde jag honom att dansa jitterbugg (efteråt sa han att jag är ”för lång för khmer” hehehee). Den tredje dansade jag khmer dans med. Detta innebär att man rör lite på höfterna, tar något steg fram eller bak och rör på händerna. Typ hula hula-dans, upp och ned, åt sidorna och ibland kändes det som att jag Vogueade. Det var alltså fritt fram att improvisera. Mycket kul!

Paret var utklädda till tusen, såsom många andra av gästerna. Barry kände inte igen henne först under allt spackel och de bytte kläder några gånger. En riktig show! Kvällens underhållning bestod av ett litet husband, sångare, två komiker och ett break dance crew… (?)

Nedan följer några halvkassa bilder från bröllopet och nattmarknaden som vi besökte efteråt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Musik och romantik

Det är ca 4 dagar kvar innan jag åker tillbaka till Sverige och vad har jag gjort denna sista vecka? Jo jag har tagit igen skrivandet på uppsatsen. Det har sina ups and downs men jag har iaf ett skönt soundtrack till pluggandet. Nej, jag menar inte mitt pluggcafés musik som består av cover på Ushers ”OMG” (the accoustic version) eller Backstreet Boys som de har spelat hela dagen. Den här veckan har det varit gamla favoriter som spelats – nämligen Blur. Förhoppningsvis kommer jag få se dom på Way Out West i augusti vilket vore helt awesome.

Snart är pluggandet dock slut för jag måste göra mig i ordning inför en bröllopsfest! Ja, en kambodjansk bröllopsfest! Weee~ Det ska bli ytterst spännande eftersom jag velat gå på ett sedan klassisarna gick på ett. Jag tänkte vara ytterst jobbig som Paddys plus one och ta många kort. Jag rapporterar senare.

När vi ändå är inne på bröllop så kan jag berätta om mitt drömbröllop (varning för fördomar och stereotyper men det här är verkligen så jag vill ha det!). Det ska vara Mexican wedding style. Jag ska gifta mig i en kyrka eller utomhus och sedan ska vi ha bröllopsfesten på vår bakgård med ballonger och serpentiner i överflöd. Vi ska ha en pinsam stor tårta, tequila, ett mariachi-band (för de är grymmast på gitarr) och gästerna ska parkera sina bilar på gräsmattan. Sedan ska min blivande man och jag åka i en jänkare med tomburkar i släptåg medan gästerna plockar fram sina revolvrar och skjuter upp mot himlen i kärlekens tecken. Jag tycker det låter hur kul som helst (om jag inte minns fel tyckte pappa också att det lät ganska ballt) och jag ser redan fram emot det!

Denna idé fick jag när jag såg Weezers musikvideo till ”Island in the sun”. Se videon nedan, det är mer eller mindre så jag vill ha det (fast med en smakfullare klänning).

Vad som sagts i Kambodja

Under min korta tid i Kambodja har jag träffat på en massa trevliga, intressanta och speciella människor, både utlänningar och khmerer. & jag har fått höra en massa, ursäkta uttrycket, konstig skit. Men de har alla fått mig att dra på smilgroparna, en del mer än andra. Några som kommer vara minnesvärda är…

• Att jag ser ut som en kines.
• Att jag ser ut som en japan.
• Att jag kunde vara khmer med min solbränna.
• Att jag är för mörkhyad för att vara korean.
• Att jag är en hård prutare, ”That’s good..!”
• Att jag har barnfötter.
• Att jag har barnhänder.
• Att mina föräldrar är, jag citerar: ”Long noses”.
• Att jag kunde vara en thailändsk ladyboy. ”Men ta det som en komplimang, de är snygga!”.
• Att jag har ett konstigt huvud, ”but in a good way!”
• Att jag ser ut som, jag citerar: ”a small tennis player”.

Och såklart, min personliga favorit…

• Att jag skulle få 20 dollar om jag spenderade natten med en kambodjan och hans kompis. Antagligen tog han mig för en japan eftersom japanska tjejer brukar sälja sig där jag gick. No biggie, alla kan ta miste på asiater. Men allvarligt talat, 20 dollar?! Bitch please…

Fredagsmorgon i bilder

Man kommer hem till huset till vänster – Casa de Tompelicious.

Tar sig in till rummet – fd. Nickis rum som jag fick ta över.

Man köper frukost på andra sidan gatan, njuter lite.

Man poppar medicin sittandes på sin madrass på golvet och får lite junkievibbar.

My country, my beer

Jag har spenderat snart två månader i Kambodja och försöker då och då reflektera över min närvaro i detta land som jag har drömt om att få åka till sedan gymnasiet. Mina föräldrar frågar då och då hur det är och hur folket är. Därför kommer här en liten snabb genomgång av mina möten, tankar, hypoteser och observationer av Kambodja och dess intressanta och ganska roliga folk.

• Khmererna, som de flesta sydostasiater, ler väldigt mycket. Är något kul? De skrattar och ler. Är något trevligt? De ler. Är något pinsamt? De ler. Är något otroligt jobbigt? De ler. Exempel A: Häromdagen åkte jag, Tompis och Tessan tuk tuk (en vagn som dras av en moped). Den unga föraren kör lite för fort över ett gupp och hela vagnen åker av och ställer sig på ändan. Det kunde ha gått illa men ingen skadade sig. Föraren vet att det skulle bli en jäkla massa bekymmer om han orsakade skada på tre utlänningar och han vet att han hade tur. Och vad gör han? Han ber om ursäkt, fnissar till lite och ler. Det är jobbigt och det är pinsamt.
• Khmererna är trevliga. De är artiga och givmilda och vill oftast väl. Har man problem med kommunikationen med en kommer oftast en eller två och försöker hjälpa till att översätta.
• Dock är det ibland mycket prat och ingen verkstad. Detta kan gå mig på nerverna ibland.
• De är stolta över sitt land. När de pratar om Kambodja eller om kungen får man höra om ”My country” eller ”My king”. Ölet Angkors slogan säger det väl – ”My country, my beer”.
• Det som händer i deras land verkar de ta personligt – vad som händer i deras land har de själva en del i. Folkmordet är ett exempel. Det anses vara en sådan fruktansvärd händelse eftersom det var en khmer, Pol Pot, som lät mörda sitt eget folk.
• Jag har sett en kambodjansk kvinna röka. Hon var typ 100 år gammal och sålde någonting vid vägen.
• Par som håller varandra i handen eller om varandra får vara beredda på att bli uttittade på högsta möjliga nivå. Eller få de unga kambodjanska flickorna att fnissa förtjust.
• Det kambodjanska uttalet av dollar (”dollaah”) blir mer skrattretande för var dag.
• Pli på de unga barnen finns typ inte. Det är säkerligen skillnad på uppfostran av pojkar och flickor dock. Barnen kan skrika, springa runt, kasta saker, slå saker/ personer och päronen skrattar och guess what, ja, ler.
• Sydkoreansk kultur som K-pop och K-drama är sjukt stort här så jag brukar på positiva reaktioner när de får veta mitt ursprung (dock tycker de att jag är lite för mörkhyad för att vara korean).
• För att spinna vidare på det jag nyss skrev så är blekast finast. De koreanska skådespelarna och musikerna är ljusa och därför är det snyggast. När jag ska köpa produkter för ansiktet får jag leta noga efter något som inte gör min hy vit. Många kambodjaner blir lite förvånade över att det är fint att ha deras solbrända hy i Sverige.
• Det är en oerhörd boost för självsäkerheten när man nästan är (och ibland är) lika lång som många av männen. De kan liksom inte se ner på en lika lätt.
• Det är smutsigt även här. Skräpet är inte lika synligt här som i Indien där man kunde se sopberg längs vägarna. Här kan man lättast se soporna i eller runtom floden. Man känner dock lukten först.
• Maten är utsökt! Frukten är utsökt! Need I say more…
•  Tuk tuk/ motorcykelförarna gav inte lika hårt motstånd som indierna när det gäller att pruta. Dock har klimatet hårdnat rejält. (Självinsikt: jag är en riktig bitch när det kommer till att pruta. ”jag ska fanimej ha ner priset med en dollar om det så blir det sista jag gör!!”).

That’s all for tiday folks! Idag ska jag plugga och sedan få belöning genom god mat på Shabu Shabu Sushi och filmen Shame!

 

Kampot & Kep

Nyss hemkommen från en långweekend under Khmer New Year!

I torsdags åkte jag och Paddy till Kampot som ligger ca 4 timmars bussfärd söder om Phnom Penh. Efter att ha frågat flera khmerer var man brukar åka under nyår svarade alla Kampot eftersom det är så himla vackert. Och det var det verkligen mina damer och herrar! (tyvärr har jag inga foton eftersom min kamera inte ville samarbeta med mig ALLS under hela helgen).

Några anledningar till Kampots skönhet:

• I Kampot finns berg! Vackra ståtliga berg! Eftersom större delen av Kambodja är platt så var det helt fantastiskt att se riktiga berg med riklig skog och vilt djurliv.
• Det var tyst. Vi kom dit på eftermiddagen – det var tyst. På kvällen när vi skulle sova – det var tyst. På morgonen när vi vaknade – det var tyst. Ingen trafik, inga byggarbetare, bara det stilla djurlivet.
• Det är relativt rent. Men efter att ha bott i PP ett tag är de flesta städer rena. Men Kampots Riverside är mycket fräschare!

Vad gjorde vi då? Vi besökte Bokor Mountain, ett ja, berg som vi åkte uppför på en moped. Det var svalt och det var en vacker utsikt. På berget besökte vi det nya hotellet/kasinot för eliten, en gammal katolsk kyrka och det gamla kasinot för eliten.

På lördagen besökte vi grottan Phnom Chhnourk där vi klättrade runt i mörkret med tre 14-åringar som guider. Vi blev medbjudna till deras bys nyårsfirande vilket vi inte kunde motstå. Här fick vi en rejäl dos av kambodjanernas gästfrihet. Vi går in i en liten pagoda och ser en massa människor äta mat tillsammans. En man ser oss stå i dörren och vinkar in oss till att äta med honom och hans familj. Så vi får ris, fisk, kött, grönsaker och mango och ingen fattar vad den ena säger. Väldigt mysigt! Sen går vi ut och lyssnar på några musiker. Efter att de har spelat klart tycker de att vi ska sjunga en sång på engelska. Det tyckte inte vi men de gav oss iaf varsin vattenflaska så de kunde inte ha blivit så förudmjukade. Kan också säga att jag har spelat om pengar i Kambodja för tydligen är det det man också gör under nyår. Det fungerar som att kasta tärning. Man lägger pengarna på ett nummer som man tror att tärningen kommer att landa på.men istället för att kasta så går det en liten pinne genom tärningen så man snurrar helt enkelt på den. Jag gick hem 500 riehls rikare. Hell yeeaaah.

Efter besöket i byn åkte vi till National Zoo där de hade en imponerande samling djur. Det fanns leoparder, gorillor, orangutanger, elefanter, lions and tigers and bears (oh my!). Men det var chockerande att se hur besökarna behandlade djuren. Vuxna män stod och provocerade tigrarna genom att sparka på gallret, skrika åt den och kasta småsten på den. När en orangutang satt vid gallret och sträckte ut sina händer till ett gäng unga killar tog en av dem dess händer medan hans kompis drog ett gäng hårstrån från orangutangens armar. Vi sa flera gånger till dessa människor men de kollade bara på en och log eller sa ”No english”. Var längesedan jag var så upprörd!

På kvällen träffade Monica, en kul brud som jag träffade på vår BBQ förra veckan. Hon bor och arbetar i Kampot (på hotellet uppe på Bokor). Hon tog oss med till en nyårsmiddag med några släktingar och vänner i ett hus lite ute på landet och mörkret. Där bjöds det på kyckling, ris, papayasallad, bläckfisk och färsk mango från deras egen trädgård. Utsökt!

På söndagen tog vi en moped och mopedade till Kep, en turistort med Kambodjas finaste stränder och nära till Koh Tonsey, Rabbit Island. Kep bjöd på god middag vid vattnet och ett kvällsbad i hamnvattnet med den dyraste frukttallriken någonsin. Idag (måndag) åkte vi tidigt till Koh Tonsey med båt och chillade på stranden i 3 timmar. Helt underbart att bara få guppa omkring och sola. Jag är så brun efter den här helgen att Nalay, Tessans kambodjanska vän, kallade mig khmer. Det är så man absorberar kulturen til 110% – man adopterar deras utseende.

”What’s a beautiful girl like you doing racing in a place like this?”

Winning.

Igår var nog den lekfullaste dagen jag har haft på hur länge som helst! Dagen började med crepes, iced coffee och strawberry passionfruit shake till frukost. Sen åkte Paddy och jag till City Mall och sprang runt i deras arkadhall halva eftermiddagen, tog purikurafoton och körde rally. När jag var liten brukade pappa och jag alltid köra rally om vi hittade en arkadhall och jag körde alltid automatväxel men jag tycker att jag var ganska bra för att vara typ 7 år gammal. Men igår var första gången jag körde manuellt och det gick ju ännu bättre! Kickade Paddys arsle så många gånger att han mådde lite dåligt. Pappa, du skulle ha varit stolt över mig. Hade ”Shirley” av L7 i huvudet större delen av dagen och kände mig awesome.När klassisarna med Nalay och hennes lillebror Bro kom kunde kvällen avrundas med kareoke. Gütt.

Nu sitter jag på ett kafé och ska plugga sönder! För på onsdag eller torsdag sticker jag på semester för att fira Khmer New Year i staden Kampot – the place to be!

TGIF

Hello peeps!

Idag är det fredag tack och lov! För helgen är en ursäkt för att inte plugga! I måndags flyttade jag in till klassisarna Malin, Nicki och Tompelicious. Så nu bor jag i ett stort kambodjanskt hus på översta våningen som inte har elektricitet och eftersom jag inte pallar att köpa en madrass eller en fläkt (Malin och Nicki sticker på onsdag så då får jag ta över rum, madrass och fläkt) så sover jag i en hammock i värmen tills på onsdag. Är detta inte hardcore så säg?! Fotobevis kommer…

Just nu sitter jag på köksgolvet med Nickis fläkt i fejjan. Det är vaaaaaarmt! Vi håller på att förbereda inför BBQ:n vi ska ha ikväll för några av Tessans kambodjanska vänner. Annars kommer helgen att erbjuda ett besök på Central Market, besök på gymet, kareoke, god mat och kanske ett biobesök. Trevligt!

Nästa vecka är det Khmer New Year och det verkar vara en stor grej här (CCC har nyårsfest ikväll, en vecka tidigare). Detta innebär fyra lediga dagar vilket innebär att Phnom Penh kommer vara chill för folket åker ut till sina hembyar för att fira med familjen. Och jag vill följa med! Sophara på CCC tyckte att jag skulle åka till provinsen Kampot och fira på Bokor Mountain som ska vara trevligt och svalt. Jag gillar idén plus att jag får se mer av Kambodja. Så vi håller tummarna för att det händer!

Glad påsk peeps!

 

Siem Reap

Kom tillbaka till storstan i söndagskväll efter en sjuhelsikes lång bussresa från Siem Reap (fulla indiska och tyska män i 50-års åldern som inte vet hur man beter sig, gjorde resan lite värre än den var). MEN, Siem Reap var ganska så fantastiskt och besöket till Angkor Wat gjorde mig inte besviken någonstans!

Efter intervjuer på två organisationer och ett besök på en skola utanför stan, så kom Malin och Nicki och helgen besto utav god mat (typ krokodil!), ass shakandes med kambodjaner på dansgolvet, tidiga morgnar och en massa turistande. Vi besökte Cultural Village där vi var hela 2 timmar tidiga innan alla events började. Vi stressade uppför ett berg för att hinna se solnedgången vid ett av templen (molnen var i vägen). Och vi gick upp okristligt tidigt för att se soluppgången vid Angkor Wat. Den missade vi också eftersom det igen, var molnigt. Men som sagt, Angkor Wat gjorde mig inte besviken alls! Helt underbart, så gammalt, så stort och så majestätiskt! Jag älskade det. Samma morgon besökte vi också två andra tempel, Bayon och Ta Prohm. Den sistnämnda är känd för sina träd som växer på tempelruinerna och för att filmen Tomb Raider filmades där och det var riktigt mäktigt att se dessa gigantiska rötter omslingrandes runt stenar och väggar. Tyvärr dog min kamera när vi kom dit men nedan kan ni få njuta av lite kvalitetsbilder från helgen i Siem Reap!

Detta bildspel kräver JavaScript.